Kristus själv dog ju för era synder, en gång för alla. Rättfärdig dog han för er orättfärdiga för att leda er till Gud. (1 Petrusbrevet 3:18)

Ingenting var svårare att förstå för Jesu lärjungar än att han måste dö, avrättad på ett kors. “Aldrig får det hända dig”, sa hans lärjunge Petrus när Jesus berättade om det. Det förblir kanske den svåraste saken att förstå i kristen tro. Den muslimska tron lär att Jesus aldrig dog, utan skonades av Gud, som aldrig skulle låta sin sanne profet lida en förbannad död.

I äventyret “Dödens symbol” (X9, Nr 3, 2000) så skall Modesty rädda ett tjugotal flickor som hålls som sexslavar av deserterade kinesiska soldater i en bortglömd tibetansk dalgång. Till sin hjälp har hon och Willie deras vän Djut och deras folk. Men dilemmat är att någon måste operera på insidan och slå ut kinesernas vakthållning och vapen, samt förvissa sig om att flickorna är säkra, innan dalen kan stormas. Modesty hittar bara en lösning: Att själv säljas som sexslav till den grymme Kang och hans anhang.

Bara genom att dela de andras öden, att förnedras, bli slagen och utnyttjad, så kan hon rädda dem. Ett självvalt lidande som befriar andra ur deras var enda utvägen.

När Jesus låter sig tillfångas, förnedras, torteras, bli övergiven av både sina närmaste och sin himmelske Far, för att slutligen dö på ett kors, så är det också en lösning “inifrån”. Vi människor är fångar i något så eländigt att inga andra möjligheter finns för vår räddning. Och genom att utstå detta lidande och denna död - vida mer än vad Modesty utstod - kan vi bli räddade.

Modesty är också Willies mästare, den som formar honom.

Att offra sig för andras räddning