Webbens utveckling - webbutveckling

Den interaktiva webben, webmasterns d?99-05)

I webbens barndom var det oftast en person som stod f?llt hemsidesarbete: Webmastern var den som valde ut och skrev informationen, han designade sidans layout och han sk? den teknik som beh?s f?etta. Som "webmaster" kr?es det allts?n m?kunnighet.

I takt med att den informationsm?d man velat ha p?ina hemsidor ?, stod det klart att webmasterns jobb m?e b? f?las p?lera personer. Idag kan vi se tre skilda roller - och det ?ytterst f??nat att bem?ra dem alla - n?igen informat?, teknikern och designern.

Rent tekniskt inneb?detta att man m?e skapa system som m?gg?enna uppdelning. Informat? skall i princip inte beh?beh?ka mer ?ordbehandling. Teknikern till? p? nytt vara "n? och designern beh? inte bli datorexpert. Faktum ?att designern i princip kan jobba med papper och penna.

Dagens webbsajter ?dynamiska, i ordets egentliga mening. Informationen skapas i samma stund du fr?r efter den. Den lagras p?lika st?en, fr?t i databaser och uppdateringen sker i realtid, dvs. i samma ?blick som Christian Olsson hoppat i de olympiska spelen skall resultatet synas p?emsidan, i samma ?blick antalet varor i lagret har ?rats s?kall det synas p?emsidan.

Dagens webb best?av fem grundl?ande tekniker:

1. Databashanteraren, dvs. det program som hanterar databasen.
2. Serverbaserat skriptspr? dvs. den programkod som kommunicerar med databasen och i realtid skapar hemsidan.
3. HTTP, det protokoll som g?tt webbl?ren kan kommunicera med webbservern, kanalen f? informationsutbytet.
4. (X)HTML, som i webbl?ren blir det sammanh?ande kittet, d?informationen integreras p? ett s? som blir anv?bart f?nv?aren.
5. CSS, Javaskript och DOM. De tekniker som styr det visuella intrycket och skapar "levande" effekter i hemsidan.

De databasdrivna webbsajterna har utvecklats gradvis. Till en b?n hade man statiska hemsidor som kompletterades med dynamiska inslag, s?m:

• G?b?r
• Diskussionsforum
• Kalendrar
• Artikelsystem

Runt ?2000 tog utvecklingen fart p?llvar vad g?er s.k. "content-management systems" (CMS). Idag k? man inte in en "hemsida" utan vad man k? ?en CMS! Du skall inte skaffa (eller g? en upps?ning sidor, utan ett system f?antering av information.

Genomslaget f?MS:er inneb?att idag ?hemsidor helt igenom dynamiska. Om man tittar p?e fem "heta" omr?na under ?2004 s?er man detta tydligt.

• Banker - kanske inte k?s s?hett" l?re, men faktum ?att internetbankerna har blivit en succ?F?omliga anv?are ?det s?tt man bara har sin uppkoppling till tv?aker: Banken och mejl.
• Communities - d?Lunarstorm ?det fr?ta exemplet. En community ?inte bara en fr? om informationsutbyte, utan den ?ett s? att umg? Folk tr?ar nya v?er och sina livspartners genom dessa. Det ?idag inte l?re uppseendev?ande n?man "finner k?eken" p?nternet!
• Spel - b? pengaspel, som poker och vadslagning, s?skapsspel, som luffarschack eller Othello, samt spel man spelar p?gen hand, oftast som en applikation i Flash eller Java. (N?an alla regelr?a spel, som Counterstrike, kan man naturligtvis ocks?pela ? n?t, men de kr?r som regel ingen webbteknik.)
• Bloggar - som kom att f? sitt stora genombrott ?2004. ? 1994 skulle man "ha en hemsida", idag "skall" man ha "en blogg". Blogg ?en f?rtning av webb-logg och inneb?att man f?n slags dagbok p??t. Bloggarna ?idag det fr?ta uttrycket f?tt Internet tillh?olket.
• Wikis - fr?t Wikipedia. T? dig en encyklopedi d?l?rna st?igt uppmuntras delta och skapa informationen. All v?dens entusiaster skapar ofta b?re produkter ?vad experterna lyckas f?ram. Och artiklarna uppdateras kontinuerligt. M?a l?ar i detta dokument g?till Wikipedia. En k? svensk wiki ?susning.nu.

Wikis och communities ?exempel p?ur uppdelningen mellan informat?ch tekniker m?ggjort att den som l?r hemsidan sj? skapar den! Informat? ?anv?aren. Mer interaktiv ?s? kan en webbsajt knappast bli.

N?anker, webbhandel och specialiserade s??ter, typ Gula Sidorna, ?ocks?e exempel p? att webben ?interaktiv idag. Knappast n?n blir upphetsad av en g?bok eller ett diskussionsforum som s?nt. Interaktiviteten b?ara mer genomgripande f?tt r?as.

En annan viktig anv?araspekt i den interaktiva webben ?de tj?ter som tillhandah?er skr?arsydd information. Man g?in p?in sida och f?det urval nyheter, ?kter, sportnyheter, v?rleksrapporter, etc. som passar just mig. Informationen ?s? oerh?riklig p??t att alla uppskattar teknik som l?r informationen komma till anv?aren i st?et.

P?0-talet talade man om "push", som skulle inneb? att nyheter d?pp exempelvis direkt p? windowsskrivbordet. F??ade st?ig Internetuppkoppling, de flesta vill inte bli avbrutna med det de h?er p?ed, etc. Men den grundl?ande id?lever vidare p?ndra s?. Det man f??a ?sedan kallade portaler har ersatts av aggregatorer. System som letar reda p?en information du vill ha, sammanst?er den och presenterar den just f?ig.

Den integrerade webben, webben som programk?ngsmilj?005-)

I och med genombrottet f?ekniker som XML och att andra tekniker som Javaskript har n? en st? mognad, s?ar webbsajterna n? ?u en utvecklingsniv?Morgondagens webbsajter har en total integrering med alla andra system. Bankerna ?f??are p?etta. Om du g?till en kassa p?ankkontoret, till en uttagsautomat eller in p?emsidan spelar ingen roll. Du kommer ?samma konton och samma tj?ter.

CMS:en kommer s?akteliga att fasas ? till det totalt integrerade systemet. Dagens CMS:er kommer i m?a fall att leva vidare och v? in i denna nya roll. Andra system kommer att skapas fr?grunden.

Hemsidan i framtiden kommer inte bara skapas dynamiskt i det ?blick du v?er att titta p? den, utan den kommer att uppdateras dynamiskt under tiden du tittar p?en. Nu pratar vi inte om dynamiska effekter typ 90-talets DHTML, allts?tt det blinkar och r??ig. Vi pratar inte heller om sidor som laddar om sig en g? varje minut eller n?t liknande. Vi pratar om sidor som beter sig som vore de datorprogram.

Fyller man i ett formul?s???det du skriver med referensinformation p?ebbservern inte bara n?du klickar p?skicka", utan i realtid. Ett tidigt exempel p?etta ? Google suggest.

Ett annat exempel p?enna kommande era ?"24-timmarsmyndigheten". P?a href="http://www.24-timmarsmyndigheten.se/">dess sajt s?a href="http://www.24-timmarsmyndigheten.se/DynPage.aspx?id=318">f?aras denna utveckling, fast med andra ord och specifikt f?yndigheternas till?ningar.

Kort sagt: En webbsajt idag ?inte en "hemsida", utan den ?en applikation, en samling sammankittade program som integreras med hela verksamheten och alla andra datorsystem. Idag g?an inte hemsidor, utan man bygger system med webbteknik.

I programmeringen talar man om "programk?ngsmilj?RTE, Run Time Environment). Som programmerare beh? jag h?a reda p?m mitt program skall k? p?n Unix-maskin, med POSIX som RTE, eller om man skall k?den p?indows med "Win32" som RTE, eller p?acintosh d?RTE:eerna har fantasifulla namn som "Carbon" och "Cocoa". Idag h?er webben p?tt bli en RTE. De system som utvecklas ?inte "hemsidor", utan en slags program vars byggstenar ?webbtekniker.

En nyb?re kan naturligtvis inte l? sig webbteknikerna med en g? f?tt ?adkomma ett s?nt h?system, men det s? p?ilket man l?sig grunderna b?ara anpassat s?tt man kan v? in i detta. L?dig inte 90-talets tillv?g?ss?!

Webbstandard: Multipla plattformar och handikappanpassning

Dagens webb m?e vara tillg?lig f?lla. Den inneh?er s?ycket speciell information, s?tt den som exkluderats d?genom hamnar p?ndantag socialt sett. Det ?d??v ytterstavikt att en sajt ?handikappv?ig.

Detta ?naturligtvis ocks?n fr? om m?iskosyn. V?igt m?a hemsidor som l?ut hur man g?emsidor ?f?drade, liksom m?a b?r i ?et. De skrevs f?tt passa g?agens webbl?re. Man kan l? byta ut sin webbl?re om man h?elsevis ?dum nog att sitta p?SIE 5.x eller (huga!) Netscape 4.x. De som tar del av webben via "text-to-speach" eller braille-terminaler har f?e m?gheter. Dagens hemsidor m?e passa ocks?essa. Allt annat ?cyniskt.

Nu ?denna skara inte s?tor, men de som b?r surfa via sina 3G-telefoner kommer snart vara desto fler. Detta ?ytterligare en faktor som g?tt man n?man g?ina hemsidor b?? webbstandarder och tydligt skilja mellan layout och inneh?.

En och samma HTML-kod skall allts?unna fungera optimalt f?ediet i fr?, oavsett om detta ?en vanlig datorsk? med h?ppl?ng, en mobiltelefons lilla sk? med f?liga pixlar, en skrivare, en "text-to-speach-terminal" eller n?t annat.

W3C, som jag ber?ade om tidigare ?nu ledande i utvecklingen. De fungerar som standardiseringsorgan f?TML, XML, CSS och m?a andra tekniker. Till skillnad fr?90-talets vilda v?ern era, d?? Netscape och sedan Microsoft, ofta ganska ogenomt?t introducerade olika tekniker p?get bev? s?inns det idag ett organ som alla stora akt? lovat f?, och som finansieras av alla de stora datorf?agen.

Tekniska konsekvenser

Begrepp kommer att f?aras mer i detalj i appendixet om teknikens utveckling.

• En modern webbsajt skall kodas i HTML 4.01 eller XHTML. Man skall undvika Netscapes och Microsofts egna taggar och andra propriet? tekniker.
• En modern webbsajt skall ha en fullst?ig separation mellan den kod som styr vad som s?, och den kod som styr hur det skall se ut.
• En modern webbsajt skall vara mycket enkel att underh?a. Teknikerns jobb ?att skapa f?s?ningar f?etta. Metoden f?tt skapa eller ?ra p?nformationen skall vara intuitiv, eller i vart fall l?inl?. (Frontpage r?as inte som en s?n "metod".)
• En modern webbsajt skall vara byggd i flerskiktsarkitektur och vara modul? Man skall kunna flytta den mellan olika system med ett minimum av arbete och man skall kunna l?a p?unktionalitet allteftersom. Den tekniska termen f?etta ?att l?ngen kan skala, dvs. skalas upp (oftast) till att omfatta mer, utan att man beh? g?om den.
• Som en konsekvens av skalbarheten skall en modern webbsajt kunna skr?arsys f?arje ny kund
• En modern webbsajt b?tminstone vara f?redd f?ntegration med andra system: administrativa, informativa, ekonomiska, etc. Exempelvis borde inte en skola ha ett "schemaprogram" som en isolerad funktion. Man b?nte en hemsida f?arknadsf?g och sedan ha delvis samma information p?tt eget intran? utan att dessa b? i realtid uppdaterar varandra.

"Jag vill ha en hemsida"

Som framg? ?detta uttryck numera i det n?aste meningsl? Dagens "hemsidor" ?arbetsredskap och en integrerad del av en helhetsl?ng.

? du bara intresserad av en enkel l?ng f?tt sprida din ?kt eller dina funderingar. Strunta i att g?en "hemsida", utan s? upp en blogg i st?et. Be n?n installera Movable Type eller n?t liknande ?dig och du ?ig? p?em minuter.

Man m?e i st?et fr? s?vad man vill g?via sin hemsida. H?f?r m?pecifikationen f?e tre system jag (Lars Gunther) just nu jobbar med:

Nils Ericsonsgymnasiets nya hemsidessystem

Sidan skall:

• Vara en del av skolans marknadsf?g riktad till elever i ?kurs nio.
• Presentera skolan f?ndra intresserade, vad g?er skolans m? uppdrag, historia och annat.
• Skapa m?ghet att kontakta personalen, utan att de anst?da skall beh?l? sig "ett system till".
• Integreras med s??a informativa och administrativa system som m?gt, s?tt informationsinh?ningen underl?as (aggregering) och informationsspridningen aldrig inneb?dubbelarbete. (En databas f?elefonnummer och mejladresser f?lla anv?ningsomr?n, en databas f?alendariet, en databas ? matsedeln, etc.) Den totala arbetsb?n skall minska genom att systemet tas i bruk, inte ?
• F?dla relevant information om inom olika nischer: Anti-drogarbetet, biblioteket, etc.

System f?olitiska lokalavdelningar och distrikt

Systemet skall:

• Presentera avdelningen (distriktet) och ge en snabb ?sikt ? vad man jobbar f?ch p?ilken ideologisk grund man st?
• Presentera de f?oendevalda (mellan valen) och de p?alsedlarna f?ommande kandidaterna (till valen), s?tt man ser vad de har f?ppdrag, vilka uppdrag de ?ar f?och vad de st?f?ar och en. Alla skall naturligtvis kunna kontaktas (utan att deras mejladresser avsl? f?pammare och andra oseri?individer).
• Presentera vad man jobbar med och har ?adkommit. Detta inkluderar motioner man lagt, skrivelser, interpellationer och bloggar fr?dem som innehar uppdrag.
• Visa vilka evenemang som ?p?? (sammantr?n, samlingar, manifestationer, fester, etc.)
• Publicera pressmeddelanden, debattartiklar, ins?are och annat.
• Erbjuda goda l?ar som leder bes?en vidare till andra goda resurser, samt hj?er de egna medlemmarna hitta den information de beh? till sina uppdrag.
• Presentera vad medlemskap inneb?och erbjuda m?gheten att bli medlem direkt via webben, med erforderliga kontroller.
• Ha en medlemsarea d?man skall kunna ta del av intern information, kunna anm? sig till medlemsevenemang. Kopplat till detta skall man kunna kontakta medlemmar via mejl eller SMS, enskilt eller i urval (exempelvis styrelsen eller KPA). Man kan komplettera medlemsarean med ett fotoalbum.
• Speciellt f?eryx system: Varje lokalavdelnings sajt integreras med de andras och med distriktets, s?tt information delas mellan sajterna. Artiklar, evenemang och annat aggregeras s?tt varje avdelnings sida inkluderar relevant information fr?distriktet och n?iggande avdelningar. I framtiden kan detta ocks?omma att byggas ihop med partiets hemsida p?iksniv?f?satt att det systemet blir modernare!

Eftersom politik har en tendens att locka fram oseri?och oftast anonyma inl?sskrivare b?ystemet inte ha ett forum eller en g?bok. Eventuellt skulle man kunna bygga p?ed en fr?spalt d?man besvarar seri?fr?st?are och inte publicerar en fr? innan dess att den f? ett svar.

En FAQ b?innas som en del av den f?a punkten ovan, speciellt f?tt hj?a skolelever snabbt hitta svar till sin arbeten.

System f?yrkor och f?ingar

En f?aversion av detta system finns i drift p?dressen www.jesusgudsson.se.

Externt skall systemet:

• Presentera verksamhetens grundvalar och ideologin (tron).
• Presentera de olika verksamheterna.
• Ha en kalenderfunktion f?tt visa vad som h?er. I framtiden kommer denna kalenderfunktion antagligen byggas ut till att bli en ocks?tt redskap i planeringen av verksamheten.
• Presentera ansvariga ledare och erbjuda m?ghet att kontakta dem.
• Presentera artiklar och/eller bloggar.

Internt skall systemet:

• Erbjuda en enkel community-k?la, med m?ghet att skicka meddelanden till andra anv?are.
• Ha en personlig sida f?lla anv?are d?just de aktiviteter och meddelanden som ber? honom eller henne aggregeras. P?tt ?sk?igt s? skall man se vad som g?er just mig.
• Erbjuda m?ghet till omr?ingar eller "gallupunders?ngar".
• Ha ett fotoalbum med bilder fr?olika aktiviteter.
• Ha ett diskussionsforum.
• Erbjuda m?ghet att anm? sig till aktiviteter.
• Erbjuda m?gheten att kontakta alla registrerade anv?are, alla som deltar i en viss verksamhet eller alla som anm? sig till/deltog i en viss aktivitet.

Appendix: Utvecklingen av HTML, CSS och skriptspr?

En hemsidas grundl?ande del ?HTML. HTML i sin tur ?ett s? att markera vad slags information man f?dlar genom att omge text med s.k. taggar. Det kan se ut s??

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01 Transitional//EN"
  "http://www.w3.org/TR/HTML4/loose.dtd">
<html>
<head>
  <title>Sidans rubrik h?lt;/title>

  <style type="text/CSS">
    @import "stylenormal.php";
  </style>
</head>
<body>
  <h1>Rubrik h?lt;/h1>
  <p>Text h? Lorem ipsum etc.</p>

</body>
</html>

F? skall det komma en doctype. Den talar om vad slags HTML man anv?er.

Sedan f?r taggen <html>. Den inringar hela det egentliga dokumentet och kallas d???dfn title="Dokumentroten, som inringar allt annat">rot-element.

Taggen <head> ringar in det information som beskriver dokumentet i stort. Taggen <body> vad som skall st? sj?a dokumentets text- och bilddel.

Taggen <h1> inringar huvudrubriken p?idan. Taggen <title> i head-delen inringar det som skall st??en (vanligtvis) bl?aden l?st upp i webbl?rf?ret.

Taggen <p> utl?s "paragraph" och inringar ett stycke.

Taggar kan ha attribut, exempelvis s?? <img src="ego.jpg" alt="Bild p?ig i bastkjol" /> Detta l?r jag ut som att h?skall det visas en bild (img). Bilden ifr? ?"ego.jpg" som kan antas vara en bild p??ttaren i jpeg-format. Detta anges med attributet "src", som utl?s "source" (k?a). De som inte kan se bilden skall i st?et f?n beskrivning av den, en alternativtext, som anges med attributet "alt".

Nu vet du tillr?ligt mycket f?tt vi skall kunna beskriva hemsidans utveckling ur kodningsperspektiv.

HTML 1.0 - taggarna uttrycker spr?ig logik

I webbens barndom var webbl?rna som sagt inte grafiska. En rubrik p??a niv? (<h1>) blev inte st? ?underrubriker eller vanlig text. I och med att Mosaic lanserades ?rades detta. Man valde att markera rubrikniv? med att g?texten olika stor (som i detta dokument).

Marknadsf?gs/Netscape-eran - taggarna f?grafiska funktioner (gl?lla koder i detta stycke!)

N?marknadsf?na kom in i bilden b?de de som sagt efterlysa grafisk kontroll. Man skulle som designer kunna styra val av typsnitt (<font family="Verdana, sans-serif">), sidans bakgrundsf? (<body bgcolor="#124321">, etc.

Man lade allts?ill nya taggar som enbart hade grafisk funktion. Man gav befintliga taggar nya attribut, ocks?ed grafisk funktion. M?den HTML man beh? kunna f?tt g?en hemsida sv?de ? alla breddar. Av det sk?t b?de m?a g?sina hemsidor i program som Adobe Pagemill (idag Go-Live), Macromedia Dreamweaver eller Micrososft Frontpage. Sj? f?rog jag Netobjects Fusion.

Dessa program erbj?t? WYSIWYG, att man kunna anv?a mallar som styrde alla i sajten ing?de sidors utseende och att l?ar i exempelvis menyer uppdaterades automatiskt p?lla sidor allteftersom man skapade nya sidor eller tog bort.

Alla sajter som gjordes under denna era gjorde ocks??t annat, och vida mycket v?e ? att anv?a grafisk HTML-kod. Man missbrukade taggar s?tt de skapade en viss effekt. Tabeller anv?es f?tt strukturera sidorna. Rubriker valdes utifr??ad textstorlek, inte utifr?vilken logisk niv?an egentligen befann sig p?

Ocks?ag "syndade" p?en h?tiden och ocks?e som utvecklade WYSIWYG-programmen t?te helt grafiskt. Dessa program skapade - och skapar ?idag - som regel ?v?e kod ?vad det blir n?man kodar f?and.

Generation fyra av webbl?rna - taggarna kompletteras med CSS

HTML visade sig snabbt ha flera inbyggda begr?ningar f?tt styra layouten. Vision?rna hade b?t fundera p?tt s? att renodla tekniken, s?tt man skulle anv?a stilmallar, Cascading Style Sheets, f?tt styra det visuella och l? HTML-koden ?rg?ill att markera spr?ig logik.

Till en b?n innebar dock lanseringen av CSS att man kom ur askan i elden. Under DHTML-?n p?lutet av 90-talet blandade man in CSS utan tanke i sin fortfarande grafiskt orienterade gr?v HTML-taggar. El?et gick under namnet HTML 3.2.

Att uppdatera en sajt f?and var i det n?aste om?gt p?en h?tiden. Koden var s? gr?, med tabeller som l?i en annan tabell inuti en tredje tabell. Till detta kom en stor uppsj?ggar och en massa olika attribut till dem - och ovanp?etta CSS. Ville man dessutom g?icrosoft och Netscape till m? s?kulle man dessutom ha javaskript f?tt v? kalla sin kreation "DHTML".

Som om inte detta vore nog. MSIE och Netscape Navigator tolkade koderna olika och man var i princip tvungen att skriva dubbla upps?ningar av allt. Speciellt javaskripten blev el?iga.

Tv?aker m?e h?a f?tt det skulle bli en slags ljus i ?en p?enna m? tunnel. F? det f?a s??e v?dens hemsidesmakare f?illg? till kraftfullare verktyg ?f?a generationens CSS. I maj -98 s?anseras specifikationen f?SS 2.0. I och med att MSIE lanseras i version 5.0 (beta h?n -98, skarp version -99), s?inns det ocks?n webbl?re som kan hantera CSS 2.0 ?instone hj?ligt.

Sedan Microsoft avgick med segern ? Netscape, s?lutade man dock i princip utveckla sin webbl?re vidare, och idag ?MSIE klart s?e ?sina konkurrenter.

HTML 4 och CSS 2

I och med att specifikationen till HTML 4 blev klar, s?inns det en tydlig rekommendation om hur man b?kriva sin kod. Ett stort antal taggar, samt ett stort antal attribut till de kvarvarande taggarna ?numera nerv?erade (deprecated). De finns kvar f?tt inte skapa en mjuk ?g? fr?HTML 3.2, men b?ndvikas.

Tack vare detta ?det p?ytt l? att l? sig HTML. Det kr?liga tycker de flesta i st?et ?att skriva CSS-kod. Och det ?delvis r?. Det tar ett litet tag innan man kommer in i systemet. Systemet ?emellertid konsekvent och logiskt uppbyggt, s??man v?kommit ? f?a inl?ingstr?ln rullar det p?anska enkelt.

Det kvarvarande problemet med CSS ?just att framf?llt MSIE inte st?r CSS 2.0 fullt ut, samt ?buggig i sin tolkning av den CSS man faktiskt st?r. Det hindrar inte att man idag helt och h?et b??ver till CSS-baserad layout. Ur n?an varje perspektiv ?det en ?l?en l?ng.

CSS 2.0 skiljer sig fr?1.0 fr?t genom m?gheten att dimensionera och positionera "boxar". Tillsammans med taggen <div>, s?nneb?detta att vi kan s? adj?ll tabellen som hj?medel f?tt skapa sidlayout.

XML och XHTML

HTML blev en makal?ramg?, men ett antal viktiga saker saknades. Spr?t skapar sidor som webbl?ren tolkar och en m?iska kan se resultatet. Om d?mot en maskin skall tolka sidan, s?lir det sv?re. F?tt skapa fler m?gheter s?eh?det tydligare och striktare regler. XML ?i likhet med HTML ocks?n utveckling fr?SGML, men har en tydligare upps?ning regler f?ur taggar skall ordnas och hur de skall skrivas.

XHTML ?HTML som uppfyller alla krav fr?XML. XHTML ?HML och XML samtidigt. Taggarna Heter detsamma som i HTML 4, men de m?e skrivas enligt XML:s striktare regler. Detta inneb?bland annat f?nde:

• Taggar m?e avslutas i omv? ordning fr?deras p?rjande. <em><span>xxx</span></em> ?ok. <em><span>xxx</em></span> ?fel.
• Alla taggar m?e avslutas. I HTML 4 ?det frivilligt att avsluta exempelvis <tr>, <td> och <p>. I XHTML m?e dessa och alla andra taggar avslutas. Taggar som inte inringar n?t skall p?rjas och avslutas samtidigt: <br />, <hr />, <input type="text" name="foo" />. Slashen p?lutet ?ett kortare s? att skriva exempelvis <br>, </br>.
• Alla taggar och attributnamn m?e skrivas med sm?okst?r. <EM> ?ok i HTML 4, men i XHTML m?e man skriva <em>.
• Tecknet "&" har en speciell funktion och f?inte anv?as p??t annat s?. Vill man verkligen anv?a det som just tecknet & m?e man skriva det s?? "&" Detta g?er ocks?m det ?en del av en URL: <a href="sida.php?foo=bar&amp;fofo=barbar">

XHTML finns i flera versioner. 1.0 strict, 1.0 transitional och 1.0 frameset, vars till?a taggar och attribut ?exakt desamma som f?TML 4. Dessutom finns det XHTML 1.1, som inneb?att man delat upp XHTML 1.0 i moduler och har f?ttrat st??l.a. asiatiska spr?

XHTML 2.0 ?en framtida standard som ?u inte ?helt fastst?d och som dessutom inte kommer att vara bak?ompatibel med 1.x. Det ?rst?att se ifall den kommer sl?ot. Mjuka ?g?ar brukar vara att f?ra.

Javaskript och DOM

Inf?det av webbstandarder inneb?att vi slipper utveckla alternativa javaskript f?lika webbl?re. Idag m?e vi dock skilja mellan MSIE och de andra (Firefox, Opera, Safari, m.fl.) Enormt m?a javaskript-skolor p??t och i bokform l?ut 90-talets javaskript. H?har saker h? och f?en som utvecklar en hemsida idag ?dessa gamla artiklar snarast att betrakta som desinformation.

En god regel ?att om den sida du l?r om inte inkluderar en n?rlunda moderna gecko-baserad webbl?re i det som den ?ar st?, s?r sidan f?drad. Netscape 6 eller 7, Mozilla eller Firefox b??as i texten.

90-talets javaskript innebar att man hade ett s? att skapa dokumentinneh? genom kommandot "document.write". Detta kommando s?tt s? skrev i dokumentf?ret. Idag h?er vi p?tt g?ver till ett annat s? som bygger p?the Document Object Model" (DOM).

Somliga tror att ?2005 s?ommer DOM vara den hetaste klientsidestekniken av alla.

Serverbaserade skript

Klientsidan inneb?webbl?ren. Ett skript som k?p?lientsidan, oftast javaskript (med DOM-kommandon), skickas allts? sin helhet fr?server till webbl?re, sedan utf?kommandona. Serverbaserade skript ?ndra sidan utf?f? p?ervern och resultatet skickas till klienten, webbl?ren.

Moderna sajter bygger helt p?enna teknik. Det ledande spr?t f?tt att skapa dynamiska sidor ?PHP, f? av ASP-spr?n (VB och C#) och JSP. ?en om JSP har en liten total marknadsandel, s?r det vanligt hos de stora f?agen f?unga aff?kritiska uppgifter.

Serverbaserade skript b?tformas s?tt tre skikt inom desamma kan urskiljas: Lagringslogik (databasabstraktion), aff?logik och presentationslogik.

Det serverbaserade skriptspr?t kan idag betraktas som ett slags kitt eller lim, som h?er ihop sajtens alla informationsk?or. Det kan h?a information i textfiler och i XML-dokument. Dessa kan i sin tur ligga p?amma server eller p?n maskin n?n annanstans i v?den. Med hj? av SQL kan man h?a och l?a information i relationsdatabaser. Med hj? av LDAP kan man g?det samma i katalogtj?ter, som Active Directory. Dessa skriptspr?kan naturligtvis skicka mejl, men de kan ocks?a emot och bearbeta mejl. Rent tekniskt ?det fullt m?gt att g?en l?ng d?man mejlar in nya sidor (eller delar av sidor) till en webbsajt.

Efterord, till mina elever (och kanske andras)

Som f?agare jobbar jag med dessa tekniker, som l?re vill jag l? ut de absoluta grunderna p?tt s?nt s? att mina elever ?f?redda p?tt professionellt arbetss?.

Jag har p?nnan plats klagat p?l.a. webbdesigsnkolan. Inte vet jag om det beror p?na klagom?eller inte, men helt pl?igt har det efter tre ? inaktivitet dykt upp tv?ya artiklar. En om webbstandarder och en om XML och XHTML. Ironiskt nog ?artikeln om webbstandarder fylld av kodfel. HTML-tidy r?ar 64 stycken, varav flera ?av typen "propriet? attribut". Artikeln om XHTML f?28 fel i HTML-tidy.

I artikeln om webbstandard f?arar de varf?e anv?er Dreamweaver f?tt g?sina sidor. Hela f?aringen tyder p?tt sajtens upphovsm?fortfarande befinner sig p?0-talet i sitt t?ande. Man har helt enkelt inte h?t med. Att systemet duger f?eras egna behov inneb?inte att det ?ett f??gt exempel f?ndra att ta efter.

I denna artikel har jag talat mig varm f?ebbstandarder. Det finns de som har en avvikande ?kt, det vet jag. Min po? ?att s??e som man ?nyb?re b?an definitivt skriva kod som validerar och f?r standard. N?du b?r bli duktig och vet varf?em> du avviker fr?standarderna och exakt vad det f?f?em class="fet">konsekvenser, d?an du b? g?det. Och att bara kolla att det "fungerar" i din webbl?re, r?as inte som att du vet om konsekvenserna!